Ikväll är en sådan kväll där man vill ha sagt allt, helst på en och samma gång. När en känsla har förföljt en under några dagar, som man inte riktigt kunnat sätta fingret på och som ligger och irriterar en utomordentligt mycket, utan att bubbla upp till ytan och kunna bli av med irritationsmomentet. När den äntligen släpper, eller egentligen inte försvinner, men överrröstas av andra positiva, glada, tacksamma och kärleksfulla intryck och känslor. Idag är en sådan dag.
I söndags var jag, Hilda och Suss ute i skogen och sparkade i höstlöv. Vi tog bilen och styrde till Häckeberga naturreservat. Underbart och lika välbehövligt. Tyckte vi nog alla tre. Kanonväder och självklart fika och filt med oss. Några timmar spenderades i den fina skogen, sedan tog vi en liten cruise på småvägarna runtom Dalby och åter mot Malmö. Vi blev sugna på film, tog en öl och avslutade kvällen med nya Bondfilmen på bio. Lyxdag för sinnet. Ändå låg den där lilla irriterande känslan kvar och gnagde.
Idag var det skoldag hela dan. Vi skulle opponera och bli opponerade på våra grupprapporter i organisationsanalys. Det var måndag så jag tog fredagsoutfitten. Det kändes bara som en självklarhet. Vi satt några timmar, diskuterade, gick igenom och la upp struktur. Var tvungen att gå till stationen för att lämna över nycklar till Martina, som jobbar som tågvärd, så jag skulle slippa åka till Helsingborg på eftermiddagen med dessa. Lyckades tima tåget perfekt och överlämningen gick smidigt. Fick ett fint sms som jag blev jätteglad över direkt efter =) Hämtade ut hemtentan på lunchen som jag fått sjuuukt bra feedback på. Ojoj, inte för att skryta, men jag kände väl att den var bra, men hoppsan vad mycket bra kritik jag hade fått!! En hel datorskriven A4 av egoboost... typ. Kul!! Man måste få gotta sig lite i att man varit duktig och gjort bra ifrån sig.... Opponeringen gick bra, alla grupper hade gjort ett grymt jobb och faktiskt satt sig in i opponeringsuppgiften på fullaste allvar. Vi fick mycket bra kritik även här, samt några matnyttiga tips inför kommande B-uppsats. VG där med. TOPP!!! Ganska så nöjd när jag lämnade Lund idag faktiskt.... =)
Ringde och blabbade med Filip som skrattade gott åt mig angående överlämningen av nycklarna och tyckte att det var tyyyyypiskt Bettan. Helt ärligt så fattade jag inte riktigt vad som var så himmla typiskt mig och fantastiskt kul, med att få instruktioner i sms om i vilken tågvagn, vilken dörr, vilken tid och då vara på plats för överlämning precis vid rätt dörr, men glad att det kunde glädja så ;) Sen lite mer allvarligt snack om hallen, senaste mail och uppdateringar som skett under måndagens instängdhet i skolan. Vem har sagt att det ska vara lätt och smärtfritt att bygga en hall?!! Ne just det, INGEN. Den dag vi är klara och har invigning kommer jag börja storböla, kommer inte kunna hålla tillbaka känslostormen. Men tills dess är det bara att fortsätta kämpa.
När jag kom hem tittade jag åter igen på Hildas film från skogsdagen och den från i tisdags när vi bakade hemmapizzor hos Suss. Lagade mat och sedan körde jag och Hilda spontan (och behövlig) städraid i lägenheten. Pluggade i musik i hörlurarna och städade loss. Lite som silent disco fast med städning och lite mer crazyness =) Sen tittade jag på Marcus första del i "Challenge The Dudesons" och skrattade så jag grät. Helt obetalbart underbart kul, hans ansiktsuttryck under utmaningen som går ut på vem som kan ta flest kräftor i byxorna. Man seeeer verkligen hur jobbigt han tycker det är, kanske särskilt om man känner honom. Äh, gud vad kul!
Och där va den irriteranade känslan överröstad med hästlängder. För denna gång. Tills den smyger fram igen och man då nästa gång kanske kan sätta fingret på och fånga upp vad det är.
Jag är så glad för alla fina människor jag har kring mig. Och tacksam. Det kan låta klyschigt, men verkligen. För vänner, nära och kära som uppskattar ens lilla galenhet, kan skratta med och åt en, låter en vara den man är, peppar en att bli ännu bättre och att utvecklas. Dom som ser den där lilla glöden och kan elda på den. För det är det enda som behövs.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar