fredag 21 november 2008

Vardagspladder

Jag vet inte varför jag alltid är som kreativast på kvällen/natten?! Är det till exempel som man själv skapar en vana eller är det medfött om man är morgonmänniska eller kvällsmänniska? Nu slänger jag mig bara rakt in i ämnet utan inledning, men det är bara att hänga med ;) Jag föddes till exempel mitt i natten (just nu kan jag inte komma ihåg om det var på väldigt tidig morgon den 5 januari eller om det var sent sent på nattakvisten). Jag var i alla fall liten och skulle matas ofta. Det visade sig att jag var en väldigt snäll förstabarns-upplevelse då mamma fick väcka mig klockan nio på morgonen då jag var tvungen att äta efter jag sovit snällt hela natten. Vanligtvis vaknar ju bebisar skrikandes typ klockan fem på morgonen! Kan man då skylla mitt morgonhumör och oförmåga att ta mig ur sängen på morgnarna redan där? Å andra sidan så sover ju bebisar väldigt mycket överlag när dom är små, så jag är inte säker på att det är en ursäkt? Om man sen tar nångång i mellanstadiet så vet jag att jag hade stora problem med att somna på kvällarna. Kunde ligga i flera timmar och vara trött och verkligen försöka sova utan att det gick. Grymt frustrerande! Så är det fortfarande ofta, men jag har väl lärt mig att inte stressa upp mig över det. Kanske är det så att jag nu istället för att gå och lägga mig i normal vettig tid med vetskapen om att jag antagligen inte kan somna sitter uppe dessa timmarna och gör saker, för att liksom vänta ut tröttheten tills man känner att den är tillräcklig för att somna? Känns ju liksom mycket vettigare... Frågan är ju då om man har en viss tidsrytm i sig från början eller om man tänjer och utvecklar den själv? Sen kan man ju alltid vänja sig, men det är ju en helt annan sak! Jag kan gå upp klockan sex varje morgon om jag ska jobba, inga problem! Jag är ju inte precis vaken i huvet dom första två timmarna, men jag kan fortfarande vara trevlig och utföra jobbet. Men om jag är ledig väljer jag hellre att vara uppe sent på kvällen och sedan gå upp senare på dagen. Å nu tänker väll någon "Ja men vaddå, det vill väll alla?!". Men NÄ, så är det inte. Jag vet hur många som helst som inte tycker om att ligga kvar i sängen på morgonen utan hellre kickar igång dagen för att gå å lägga sig vid tiosnåret på kvällen. Även om dom är lediga eller har semester. Det kommer jag nog aldrig att förstå helt....

Nog om det.... Nu känner jag att det kan va dags att sova.

Inga kommentarer: